2022-5

Du kan få ett gratis exemplar av det första numret av FysioPress (nr 2022-1, juni). Hör av dig!

Utdrag ur notiser i nr 2022-5:

Livsstilsfaktorer för hälsosamt åldrande

Konstantinos Papaioannou disputerade i höstas med sin avhandling om hälsosamt åldrande. Han har i fyra studier (252 män och kvinnor i åldern 65–70 år) utforskat samband mellan livsstilsfaktorer som diet och fysisk aktivitet samt biologiska markörer för muskelhälsa, metabol hälsa och systemisk inflammation.


Stor skillnad mellan patienter med höftfraktur

Christina Frølich Frandsen försvarade nyligen sin avhandling, som visar att patienter som får en höftfraktur är en heterogen grupp och bör kanske därför behandlas i relation till patientstatus snarare än diagnos.


Smärta och arbetsförutsättningar

Hedvig Zetterberg har i sin avhandling studerat kronisk smärta och arbetsförutsättningar. Syftet var att utvärdera mätmetoder och interventioner som adresserar arbetsförmågan för individer med risk för, eller som redan har, långvarig smärta.


Armträning ger hopp efter stroke

Färre än hälften av dem som överlever en stroke kan använda sig av sin påverkade arm sex månader efter insjuknandet. Riktlinjer rekommenderar intensiv träning av övre extremiteten för att optimera återhämtningen.


Hög senspänning minskar mikrovaskulärt blodflöde

Vid rotatorkuffsutur påverkas läkningsförmågan av spänning och mikrovaskulärt blodflöde i den reparerade senan. Det är dock oklart hur den reparerade senans spänning påverkar det mikrovaskulära blodflödet.


Gott råd angående lyft ifrågasatt

Ett gott råd för att minska risken för ländryggsvärk brukar vara att hålla ryggen rak vid lyft. Eftersom det egentligen inte finns så mycket evidens för detta påstående jämfördes i en studie intralumbal flexion under repetitiva lyft hos kroppsarbetare med och utan en bakgrund med ländryggsvärk.


Högre melatoninhalt med tyngdtäcke

En studie från Uppsala universitet visar att ett tyngdtäcke kan öka melatoninnivåerna efter sänggåendet. Melatonin har tidigare visats ha god effekt på sömnen.


Forskningsnyheter med bredd

Om du vill ha forskningsnytt från Karolinska Institutet i lurarna kan du lyssna på podden Medicinvetarna. Där intervjuas KI:s forskare om allmänna intressen och specialområden. [poddtips]


Reflektion och kunskap på kul sätt

Ett lite roligare sätt att öka sina kunskaper om personcentrerad vård är att ladda ner appen PCV-spelet. [apptips]


Konsekvenser av stress på jobbet

Minskad vitalitet, hämmat självständigt tänkande och försämrad förmåga till återhämtning är exempel på hur människan påverkas av arbetsrelaterad stress. Goda arbetsförhållanden kan däremot skydda och öka individens resurser. Mer om detta finns att läsa i boken Stressens effekter på individens resurser. [boktips]

Utdrag ur artiklar i nr 2022-5:

Hög frakturrisk efter stroke

Frakturer orsakade av fallolyckor är vanliga efter stroke. Risken är störst hos kvinnor och hos patienter med måttlig pares i ett ben, visar en studie med flera års uppföljningstid.


Nytt beräkningsverktyg för design av arbetsplats

Ett nytt ergonomiskt verktyg för att beräkna maximala belastningar vid armarbete över axelhöjd har utvecklats, speciellt utformat för att förhindra uttröttning i deltoideus och inklämning av supraspinatus.


De sköra äldre är en utsatt grupp

– De sköra äldre är en mycket utsatt grupp och att lyfta deras röst är jätteviktigt, att man frågar dem som det berör. Detta framhåller Synneve Dahlin-Ivanoff, arbetsterapeut och senior professor vid Göteborgs universitet samt gruppledare för forskningsgruppen FRESH.


6 000 transportsteg per dag, 5 dagar i veckan, året om

Det enklaste är oftast det bästa. Inte minst när det handlar om fysisk aktivitet. Vardagsmotion i form av promenader kan ge stora hälsovinster och är tillgängligt för många. Men hur långt måste man egentligen gå och är det skillnad på vilken typ av steg man tar? Vad säger nyare forskningsresultat om vår äldsta form av motion – gång? [intervju med Peter Schantz, professor GIH]


ATRA rekommen­deras för mätning av förlängd hälsena

Maria Swennergren Hansen är i grunden fysioterapeut och jobbar som postdok-forskare på Hvidovre Hospital i Danmark. Hon har ett stort intresse för rupturerade hälsenor och har i sin avhandling tittat närmare på hur man mäter en förlängd hälsena.


Försämrad funktion i magmuskulatur vid hypermobilitet

Personer med hypermobilitetssyndrom har en försämrad förmåga att öka muskeltjockleken i transversus abdominis vid kontraktion jämfört med personer utan hypermobilitetssyndrom.


Ridterapi bra för unga med skolios

Ridterapi förbättrar lungfunktionen och den aeroba kapaciteten hos unga med skolios, enligt en studie. Författarna föreslår ridterapi som del av träningen vid lindrig skolios.


Förebyggande träning effektiv för unga handbollsspelare

Skadeförebyggande träning minskar risken hos unga elithandbollsspelare för att drabbas av axel- och knäskador, visar en svensk studie. Författarna menar att denna typ av träning bör inkluderas i den ordinarie träningsregimen. Men mer forskning krävs för att uttala sig om optimal dosering.


Smal och bred stans ger olika muskelaktivering

En smal stans (avstånd mellan fötterna) vid skivstångsknäböj premierar quadricepshypertrofi, medan en bredare stans ökar aktiveringen i den posteriora kedjan, visar en brittisk studie.


Förändrad kinematik vid instabil skuldra

Australiska forskare har undersökt thorakoskapulära och glenohumerala positioner vid främre axelinstabilitet. Ett större beroende av glenohumeral rörlighet i ABER-position noterades.


Vill du starta en prenumeration? Läs här

De senaste numren: